okej, detta är min musikblogg från våran webbtidning. finfint!

Kent, Nirvana och Muse i all ära, men nu nalkas våren och jag vill ha något nytt. Nu vill jag dansa, le och skutta till bussen på morgonen och efter skolan, tillsammans med mina nya underbara favoritartister. Nu vet jag förstås att jag aldrig kommer dansa och skutta till bussen på morgonen. Dels för att mitt morgonhumör inte är så värst trevligt och dels för att det skulle se lite fånigt ut.
Det kanske är dags att presentera mitt nya favoritband. De som får mig att vilja skutta till bussen fastän det ser fånigt ut. Mina damer och herrar, låt mig presentera Navid Modiri & Gudarna!
De vill att du ska komma och dansa med dem (Kom och dansa med oss), Navid har planerat sin dödsdag ganska exakt (Om jag ska dö) och världen skulle vara lite bättre med socker på (Med socker på).
Navid Modiri är göteborgare och hans gudar är från hela Sverige. Tillsammans har de lanserat tre fenomenala skivor som förtjänar hela Sveriges uppmärksamhet. Det är en blandning av reggae och pop tillsammans med tromboner, keyboard och en orkestertriangel (ni vet den där som den mest omusikaliske i klassen alltid får stå och plinga på, och man känner sig som en fåntratt när man står där med en metalltriangel som ger ifrån sig ett pyttelitet pling).
Jag blir lycklig i hela kroppen när jag hör Navid sjunga om doktorer med korvfingrar och aggressionsutbrott. När jag blundar ser jag gult solsken och små fula blåa, gröna och rosa leksaks fåglar sitta och vissla med när Navid sjunger. Jag sitter bredvid på en parkbänk och visslar jag med, samtidigt som jag vickar på huvudet i takt till musiken.
Runt om oss snurrar mönster, som påminner om mönstret filmregissörer visar när de vill få fram att karaktären är hög på LSD. Då börjar vi alla snurra, runt, runt, runt. Snurrar oss lyckliga i takt till Navids klara stämma.
Ska jag vara ärlig, så skuttar jag och dansar från bussen efter skolan, även om det ser fånigt ut.