Tja.
Idag är det alla hjärtans dag. Som bitter singel är det meningen att jag ska mena att denna dag enbart uppfanns för konsumtion och för att peka på att människan är flockdjur och inte solodjur. Nu är det ju såhär att jag är för ung för att vara bitter singel (enligt mig själv), så jag tänker inte säga så. Sen att jag tycker så är en annan sak, men NEJ TÄNKER INTE SÄGA SÅ. Märk väl hur fantastiskt min skjorta är på den trevliga GIFen jag nyss gjorde.
Ikväll ska jag på en såndär middag som bara singla människor är bjudna på denna högtid; nämligen "singel-på-alla-hjärtansdag-middag". Som att det var så svårt att luska ut. Vi kommer vara ett gäng trevliga och alldeles lagom glada unga kvinnor i åldern 20-27 i våra mest spektakulära utstyrslar för att inte känna vemod över alla lyckliga människor med händerna i varandras som vandrar runt utanför. Ja ni vet, sådär lagom mysigt. LAGOM!
Jag har faktiskt inte alltid varit bitter på alla hjärtans dag (inte för att jag är det nu heller). En gång i tiden var jag ung och naiv och trodde mer på att man firade denna dag i glada vänners lag. Gjorde små hjärtan i fimolera i olika färger som jag hade längst upp på min skolbänk i en, håll i er nu, HJÄRTASK! Alla fick ta varsitt hjärta när de gick förbi min bänk. Gjorde även unika personliga kort till var och en, helt fantastisk var jag. Sen har jag ju haft pojkvän under denna dag, gjorde en makalös middag (i form av färdigköpta saker) och hade sånnadär jättefina obekväma underkläder.
Ja well, vetifan om jag ens gillade alla hjärtans dag på den tiden när jag tänker efter. Whatevs, har en fantastisk skjorta i vilket fall som helst. Den och jag ska ha en trevlig dag tänker jag.
