söndag 14 mars 2010

taxmannen, krossa allt, hjärta, sjukhus, vals för satan (din vän pessimisten), idioter, svarta linjer, ensamheten, töntarna, det finns inga ord


IDAG ÄR DET KENT. Jag är ungefär så glad att jag gråter. För er som inte fattat så är Kent mina husgudar, mitt liv, min kärlek och mina barn. Typ. Alltså, bäst i världen. Och idag är det fjärde gången jag ska få bevittna deras genialitet.

Inga kommentarer: