fredag 27 februari 2009

den där pojken blir nog pilot

Stilig bild, jag vet.
Folke gör mig lyckligast i världen. Han ler med hela ansiktet och hans ögon lyser som ingen annans. Han sover likadant som jag, halvt på mage, halvt på sidan. Med handen bredvid sig och benen lite uppdragna mot magen. Fast ibland får jag sova på hans arm och då ligger han på rygg hela natten.
Sen tycker jag väldigt mycket om hans hår, för det är mysigt som attan. Fast han har klippt av det nu, men det växer ut igen! Och när jag sitter och kollar på när han lagar mat, fixar sig eller håller på med något på något sätt, avbryter han minst var femte minut för att ge mig en puss. Och då måste han börja på knäna för att nå ner till min mun, för det skiljer 15 cm mellan oss. Utom när jag går på trottoarkanten och Folke på vägen, men det får jag oftast inte göra, för han tycker inte om att jag blir så "lång". Och Folke gör världens godaste popcorn! Och han är coca cola addicted, utom runt julen, för då dricker han litervis med julmust tillsammans med mig.
Ibland retar han mig för att jag är dålig på att laga mat, är kort, har dåligt lokalsinne och är allmänt kass på geografi. Men jag vet att han egentligen bara är avundsjuk för att jag kan svära på albanska och bosniska, och för att det finns en modellbutik inne i Malmö som han bokstavligttalat skulle vilja bo i. För hans största intresse (efter mig såklart, hehe) är flygplan. Han ska bli pilot och jag tror att Håkan sjunger lite om honom. När han vill göra mig trött börjar han prata om flygplan, and that's a never ending thing. Sedan tycker han ganska mycket om andra världskriget också.
Han skrattar åt ganska torra saker (ROFLMAO), och svensk humor står högt på listan (Hey Baberiba, Kvarteret Skatan). Sen skrattar han åt mig såklart, och då har man torr humor. Annars klassar han sig som en cool nörd som är uppskattad i sin lilla småländska håla.
Jag klassar honom som världens bästa pojkvän, sötaste nörden och den stiligaste framtida piloten, hehe!
Det jag verkligen ville med det här, är att visa varför jag tycker så mycket om herr Burmérius. Det finns ingen så fin som honom!

Inga kommentarer: