lily allen - the fear

Fy vad duktig jag var nu när jag ritade ett sånt fint självporträtt. Och lyssnar på Lily Allen.
Nu ska jag skriva lite drummel, för det är sånt jag gör. Skriver lite drummel när jag känner för att drumla. Eller något (kul att ordet "drummel" faktiskt fanns i ordregistret). Ni vet när man sitter i sängen, lyssnar på musik och är jättetrött? Egentligen borde man städat rummet tidigare under dagen och gått och lagt sig för ett tag sedan. Men ändå sitter man kvar. How come?
Jag borde städa, packa och spika upp en tavla. Annars lyser min fina kaninlampa så rosa i fönstret som det bara går. Och det är helt sjukt att mina öronsnibbar kliar så att jag håller på att bli tokig. Dessutom attackerar små äckliga insektssvarmer än såfort man sätter foten utanför dörren. NASTY.
Nämen om man ändå borde sova. Det låter göttans i gumpen.