tisdag 9 juni 2009
på västerbron i den himmelska ron, en spårvagn går ensam och tom. allt är tyst och jag tiger nyss kysst, sakta vi går genom stan
Nu är jag hemma efter 1½ dag spenderad i skogen - Småland. Eller mer specifikt Växjö (till mitt försvar så finns det skog i Växjö, kanske inte just i centrum, men skog finns det allt!). Igår firade min kusin Felicia studenten och fy vad det regnade. Dygnsura studenter. Hon var inte lagom full efter flakåket och hon hade trampat i geggamoja med sin syster Matildas nya vita converse. Wopsi. Roligast var klart kommentaren när vi skulle köra hem: "Det spelar ingen roll vilken väg ni tar, min sko är lika smutsig ändå...".
Dock fick jag den knäppaste hälsningen igår, som jag sent kommer att glömma "Det är du som är Lasses pojk va?". Mjo, kanske om man bortser från saknaden av kuk och den oerhört lilla mängden testosteron jag har i kroppen (har jag ens någon?). Till snubben som frågades försvar så var han faktiskt ganska gammal och jag träffar honom kanske vart tredje år om ens så ofta.
Idag spenderade jag en halvtimme på stan i Växjö, eftersom jag är för lat för att gå runt imorgon i Malmö. Jag inhandlade lite saker på Monki och sedan satt jag utanför den där kiosken som ligger på gågatan och åt årets första mjukglass med systra mi.
De senaste dagarna har jag även varit dyngsur, och då menar jag verkligen dyngsur. Lärarna ska ge ut en kursplan varje termin där de berättar vad vi ska göra under denna kursen, vad vi ska lära och oss vad vi ska hinna med. Min estetisk verksamhets lärare kom med två helvetesprojekt nu de sista veckorna som inte är nådiga. Kommer de inte in, får man IG på hela kursen oavsätt vad man tidigare haft för betyg (vilket jag tycker är elakt eftersom jag hade VG-MVG). Dessutom ska jag lämna in ett engelska arbete och ett historia arbete innan klockan slagit 00.00 inatt. Och just det, jag ska på Dalslundskolans spex ikväll, så jag kommer sitta uppe hela natten med mina fina läxor. Nä, nu ska jag banne mig göra klart historian innan jag drar till spexet. Jag fick i vilket fall som helst världens bästa inledning på skiten. Jag tackar min kreativa stjärna och mina judiska förfäder för det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar