wehå

I helgen var det tandem. Det innebär att alla nationer + alla kårer åker i varsin buss upp till Göteborg och sedan cyklar ner i olika sträckor på varsin tandemcykel. Fast mest av allt festar man såklart. Mina ben är helt blå, och jag skriker rakt ut när något råkar nudda vid dem. Jag är även ganska många saker fattigare, eftersom hälften av allt jag hade med mig försvann. Saknar även min röst, för den är halvt och om halvt obefintlig. Men det var sådär superskoj och jag hade inte bytt ut det för allt i världen.
Imorgon ska jag på ett möte som jag kanske har längtat till i flera månader. Det tror jag i alla fall att jag har. Fast allting är så förvirrat, så jag vet inte. Men det mötet bestämmer ganska mycket hur mitt liv kommer se ut i höst. Pusshejs, Blekingska är bäst.