Jaha, min första kärlek var det nu. Den är sjukt klurig, för jag har ingen tidsuppfattning från när jag var liten. Jag hade i vilket fall tre stora kärlekar som barn. Den ena hette Rasmus, den andra Lukas och den tredje Axel. Jag minns inte hur de två första såg ut, jag visste inte heller att jag var kär i dom, men tydligen visste mamma och pappa det. Luktade väl i deras blöjor och gjorde fina miner istället för att grimasera eller något sånt. Fast bilden är på mig och Rasmus, jag är då tösen i kläder och han är pojken utan kläder. Heh.
Axel minns jag i alla fall. Vi gick på dagis och han hade pottfrilla. Han var kompis med Paddan (som egentligen heter Patrik, men det kändes dumt att först säga pottfrilla och sedan Patrik om ni förstår vad jag menar, hehe) och var två och äldre än mig. Jag minns inte varför jag gillade honom, men när vi hade sovtimme efter lunchen brukade jag ligga och gosa med hans öronsnibb för den var väldigt mjuk och luden, så det kan ju ha varit därför. Efter sovtimmen gick vi alltid ut i vårt dagis trädgård och då brukade han kasta sand på mig (Paddan åt den). Sen en gång när min mamma och Axels mamma kom och hämtade oss samtidigt blev jag så ledsen för att jag skulle åka ifrån Axel att jag tog tag i honom och gav honom en smällpuss mitt på munnen. Jag tror att detta var slutet på vår romans, för jag minns inget efter det. Det kan ju också förklara varför jag har en sån otur med kärlek med tanke på kärlekens start i mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar