Kent är tillbaka. Jag har inte lyssnar på Er på flera veckor. Jag tror att jag var knäckt där ett tag, precis som att någon hade klippt av en bit av mig. Tydligen är jag tillbaka igen.
Åh Kent, jag kan sluta andas mer er. Och allting svartnar i panik när du ser att alla har en dans. Och allt är som förut.
Jag har verkligen saknat er. Och jag vill berätta hur mycket jag älskar er. Men jag kan inte, jag förstår inte hur jag ska kunna göra det.
Snart kommer regnet som en våg och sköljer bort allt som inte är musiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar