though she needs you more than she loves you

Samtidigt som jag sitter och lyssnar på MCR piano tribute på spotify nynnar jag på I know it's over - The Smiths. Den är min nya drog och min nästa break up sång. Eller ja, den är väl min sång just nu överlag. Så just nu genomgår jag den där känslan då gåshuden på kroppen är så enorm att du inte tror att den kan bli mer gåshudigare. Men då sköljer en ny våg över dig, med ännu mer gåshud, och just när den där befrielsegörande känslan (den där känslan som är med i varje låt, känslan som gör att låten betyder och är värd något) kommer står vartenda hårstrå rakt ut på din kropp samtidigt som hela atlanten är i dina ögon. Mitt i alltihop tänker du "varför är det ingen annan som inser hur fucking jävla fint det här är?".
If you're so funny, then why are you on your own tonight?