jaha, och då var vi tillbaka till den där perioden då jag ännu en gång börjar hata samhället.

Nu är det såhär att
Johanna har en pojkvän
Jennifer har snart tillbaka sin pojkvän
Kajsa har en ganska stadig pojkvän
Marielle har en pojkvän
Alice har en kille på g
Katta har någon, hur man nu vill beskriva det (det är i alla fall någon som tar hand om hennes behov, okidoki?)
Elli har en tjej på g
Wici har en pojkvän, eller hur hon nu vill beskriva det dom har.
(Om vi ska ta upp min äldre bästa kompisar så har vi då både Nicole och Valentina, som båda ständigt har pojkvän.)

Ja, och jag då. Nej, det finns ingen jag tycker om. Dom som tycker om mig har antingen bestämt sig för att hata min livsstil (hur dom kan gilla mig då fattar jag inte), är pundare, har alldeles för få hjärnceller eller är yngre än mig. Snälla, säg att jag inte kräver för mycket? Vafaaan, det är inte det att jag inte får den personen jag vill ha, det handlar snarare om att det inte finns någon jag finner attraktiv nog till att börja tycka mer om. Och med attraktiv menar jag allt, hela paketet.
Jävla fittår, jag lovar att det är för att Gud tyckte att jag fick tillräckligt med kärlek när klockan slog 12 och timmarna efter det. Men det fick jag inte OKEJ?
(Jag kan ju då berätta att en kille som var jättekär i mig för ett tag sedan, har nu lagt upp bilder från nyår på sin bilddagbok. Vad var bilderna på? Jo, alla drinkar han drack och hans utvärdering på dom. Sen berättade han hur full han blivit. Och nej, han är ett år äldre än mig. Jag finner detta... Ganska så patetiskt.)

PS1: Nu har en person jag antingen trott var lesbisk eller bara asexuell (jag har känt denna personen i snart 2 år) fått en pojkvän. Alltså jag måste faktiskt hitta någon jag kan bli kär i snart.